brudbukett

 
härliga lördag!
juste jag har känns lite att jag tycker att det är så förbannat tråkigt att plugga dessa nedrans super tråkiga latinska namn. mest för att jag kände att det var onödigt. varför kan man inte bara andrvända svenska namnen det är ju mycket lättare. men så hitta jag denna texten om varför man andvänder dom latinska namnen och den var lite intressant:

Växternas namn - varför latin?

            
Varför kan man inte nöja sig med svenska namn på våra växter? Varför ska man krångla till det med grekiska och latin?  Att växten har ett botaniskt, vetenskapligt namn är väldigt praktiskt, för du kan tala om en och samma växt i hela världen och veta, att det är den rätta. Om man bara skulle använda varje lands eget namn, skulle förvirringen bli stor.

Varför heter de som de gör?

 

Svensken Carl von Linné gjorde en stor insats, när han systematiserade alla våra växter. Före hans tid hade växterna också botaniska namn, men de var så långa och så krångliga att de var

svåra att använda.

Linné delade in växterna i familjer, släkten, arter och med många klasser, serier, underarter, varieteter och mycket annat, mer detaljerat. Det vi vanliga människor har mest nytta och glädje av är, att han gav alla växter två namn för att de skulle kunna identifieras.

 

Det första namnet är ett släktnamn och det skrivs alltid med stor bokstav som exempelvis Ficus. Till släktet Ficus hör många arter och de växterna fick ett artnamn, ett artepitet. Epitet anger en egenskap. Alla fikusar fick ett eget artnamn, som anger en för växten typisk egenskap och det namnet skrivs alltid med liten bokstav. Det finns en fikus, som heter Ficus altissima, vilket betyder ”den allra högsta fikusen”. En annan fikus heter Ficus pumila och det betyder ”dvärgfikus” eller ”den mycket lilla fikusen”.

 

En art kan bestå av en, flera eller många sorter. Om vi antar att av Ficus altissima finns en sort, som heter ’Ulrika’ och av Ficus pumila en sort, som heter ’Jerker’ skriver man namnen så här: Ficus altissima ’Ulrika’ och Ficus pumila ’Jerker’.

Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav.

Artnamnet skrivs alltid med liten bokstav.

Sortnamnet skrivs alltid med stor bokstav och med enkel apostrof på båda sidor om.

Konstigare än så är det inte.

 

Om Du slår upp växternas namn i böcker, står det ibland bokstäver eller förkortningar, som kanske kan vara svåra att det tyda. Här följer några av de vanligaste.

 

sp. = specie, art. Om det står t ex Ficus sp. betyder det alltså att det är en fikusart

 

spp.= species, arter. Ibland ser du i våra annonsblad t ex Ficus spp. som betyder att det är flera fikusarter eller ett blandat sortiment och där man inte måste namnge var och en.

 

ssp. = sub species, underart.

 

v. eller var. = varietet.

 

Ett exempel på detta:

 

Pomerans heter Citrus aurantium

Bergamott heter Citrus aurantium ssp. bergamia

Chinotto heter Citrus aurantium var. myrtifolia

Så förstår du kanske, hur växternas namn har kommit till

 

fl. pl.= flore pleno, med fyllda blommor

 

hybr.= hybrida, hybrid eller korsning

 

x = hybridtecken, betyder att växten är en hybrid, en korsning

x-tecknet kan skrivas mellan namnen som i Begonia x cheimantha, julbegonia

eller ibland före som i x Fatshedera litzei, murgrönsaralia

 

 

Växterna har alltså inte fått sina namn hur som helst, utan just för att de talar om något viktigt om växten. Nog är det roligt att veta, vad växternas namn betyder? Riktigt spännande läsning ger boken ”Växterna namn” av Jens Corneliuson trots att det är en rent vetenskaplig bok. Bläddra i den!

 

Här följer några artnamn, några artepitet, som ofta förekommer i växternas namn.

 

albus, alba, vit

annuum, ettårig, som håller ett år

arborescens, som med tiden blir vedartad

barbatus, skäggig

balsamina, balsamdoftande

bellus, vacker

benjamina, med aromatisk kåda

caeruleus, himmelblå

catharticus, renande

cyclamineus, lik cyklamen

debilis, svag

densiflorus, tätblommig

diversifolia, med olika slags blad

edulis, ätlig

erectus, rak, upprätt

exoticus, främmande, utländsk

falcatus, som en skära

fragilis, bräcklig, ömtålig

fragrans, väldoftande

geniculatus, med små knutar

glomeratus, hoprullad

graveolens, som luktar illa, starkt

helenae, genitivform av Helena, Helenas växt

hiemalis, vintrig

humilis, låg, krypande

infestus, farlig, skadlig

inflatus, uppblåst

irregularis, oregelbunden

lanatus, ullig

leptophyllis, tunnbladig

lingulata, som en liten tunga

maculosus, full av fläckar

marmoratus, marmorerad

millefolius, tusenbladig

niger, svart

nobilis, förnäm

nudicaulis, med kal stjälk

obliquus, sned

officinalis, läkeväxt

optimus, den bäste

palmatus, formad som en hand

perennis, beständig, för alltid

planifolius, med släta blad

quadricolor, fyrfärgad

quinatus, i grupper om fem, fem och fem

radicans, som slår rot

rhombifolius, rutbladig

rosea, rosenfärgad

rufus, ljusröd, rödaktig

scandens, klättrande

squarrosus, spretig

strictus, tät, tjock

toxicus, giftig

transparens, genomskinlig

triangularis, triangelformig

veris, vårens, vår-

vittatus, med streck, med band

vulgaris, vanlig

 

Nu har du kanske större förståelse för varför vi vill använda växternas vetenskapliga namn, som avslöjar en del om växten. Kanske kan du också med större behållning läsa växternas namn på våra skyltar

(källa:http://www.blomsterlandet.se/Tips-och-artiklar/Grona-tips-och-artiklar/Kunskap/Vaxternas-Namn-Varfor-Latin/)



 

 
denna vecka hade vi praktik mån-on och sen fick vi en kärt återbesök i skolan!
torsdags hade vi ett litet "test" för att stämma av att vi hade förstått första kursdelen
och i fredags  gjorde vi en droppformad brudbukett.
 
jag gillar inte att vara originell när det kommer till skapandet, jag vill gärna göra något mer udda. sen blir det inte alltid bra resultat som man hade tänkt sig men då har jag i alla fall testat. 
 
 
 
vi har denna veckan läst om färgsystem, hur färger fungerar, det var väldigt mycket att ta in men jag ska läsa igenom detta några gånger till, för mig känns det ju mer som att det ser man väl vad som passar ihop och inte. men jag inser nu att det är väldigt viktigt att veta. i alla fall vi prata om kontraster och min bukett ville jag ha lite murrig skogig lite så tuff ruffg. jag andvände mig av lila och rosa dova toner samt mörk grön. men i buketten satte jag en kritvit ranunkel samt några ammi majus  och det lyfte buketten väldigt mycket tyckte jag för det skapades lite mer liv i den.
 
 
nästa vecka har vi en hel veckas praktik det ska bli roligt!
och så vill jag passa på och önska alla fantastiska mammor ett stort grattis på mors dag!
och speciellt min mamma! puss och kram
 
 

tiden springer iväg!

 
hallå äntligen vilken kanonhelg! bara massa sol och värme, härligt!
 
i början på veckan hade min praktikplats (Blomsterhallen) en stor beställning!
 
det var till ett 75 års jubileum och det skulle vara stora scendekorationer, bordsdekorationer och scenbketter.
 
det var väldigt papmigt att se dessa arbeten med dekorationer i stora amplar. det blev riktigt snyggt.
 
 
och jag har tagit hand om lite hortensia charlotte visade mig lite lite vad man kunde göra för fina buketter som jag sedan gjorde.
 
 
freesia alstoremeria och lite salal blir ihop en livlig, vårig bukett
sen lite blomsterbud!..
craspedian är lite rolig jag både gillar den och kan samtidigt förstå om om kunden skulle anse att den är lite onödig. men i slutändan så livar den ju upp hela buketten. erkänn att om man skulle fått buketten själv hade ju första kommentaren varit: Åh! vilka roliga bollar:P
bordsdekoration 10 rosor hypericum salal kryss sött som socker!
 
och i fredags fick jag och den andra praktikanten göra varsin brudbukett. jag fick göra en rund! det gick ganska bra fast jag tabbade mig lite först jag hade en gammal oasis i hållaren och den hade torkat sönder i mitten så från att ha i ca 15 rosor och testat så att alla sitter, sticket i två till och alla rasar ut haha! allt bara mulade sönder. men efter andra försöket lyckades jag ändå.
 
rosor hypericum och kvistros pimpat med sirverstrå samt pärlor eftersom att handtaget var silvrigt!
 
på lördagen blev jag bjuden hem till en av arbetskamraterna och på väg hem till bussen på kvällen gick jag förbi för att se hur den hade hållt sig, tyckte att ´den fortfarande såg bra ut med tanke på att rosorna från början inte var nya heller,
 
nu är det ny vecka mån-ons praktik. tors-fre skola!
 
ha en bra vecka alla!